Program

Fredrik Rosengren öppnar Industrial Safety 2026 som dagens moderator och sätter tonen för en dag med fokus på säkerhet, lärande och praktisk tillämpning i högriskmiljöer. Med sin gedigna erfarenhet inom EHS guidar han dig genom dagens viktigaste teman och skapar en röd tråd mellan insikter, praktikfall och diskussioner. Keynote: Vi vill gärna tro att vi fattar rationella och säkra beslut. I verkligheten styrs mycket av vårt beteende av autopilot, kognitiva bias och mentala genvägar. I säkerhetskritiska miljöer kan dessa bias och vårt snabba, intuitiva tankesystem göra att vi underskattar risker, feltolkar signaler och väljer riskfyllda lösningar framför säkra. I den här sessionen får du en skarp och praktisk överblick över de vanligaste tankefällorna bakom riskfyllda beslut – och lär dig hur vi kan utforma arbetssätt som gör det enklare att göra rätt: bättre beslutsstöd, mindre brus, smartare nudging och en kultur som främjar säkra beteenden.

Den snabba teknikutvecklingen skapar nya lager av komplexitet för dem som leder arbetet med industriell säkerhet. Det handlar om allt från elektrifiering av utrustning – med högspänningsbatterier och nya underhållsrisker – till allt mer autonoma maskiner. Organisationer möter nya operativa risker när den tekniska utvecklingen går snabbt och EHS-arbetet hela tiden måste anpassas. Utmaningen? Att möjliggöra innovation och operativ utveckling utan att säkerheten hamnar på efterkälken. I denna keynote delar Christian Hörnkvist sin syn på hur HSE-ledare kan hitta den balansen, ligga steget före teknikutvecklingen och omsätta praktiska lärdomar från sina egna erfarenheter på Sandvik.

Skulle du köra en bil som inte klarat sin kontrollbesiktning (MOT)? Varför skulle du använda en maskin som inte klarat en PUWER-inspektion? Regelefterlevnad bygger på nyanser som i sin tur öppnar för tolkning. Även med stöd av hundratals harmoniserade standarder kan just tolkningen vara ett av de största hindren för att säkerställa att maskiner uppfyller kraven. Så hur löser vi det?

Stora förändringar är på väg med den nya EN 397-standarden för industriella skyddshjälmar. När två nivåer införs – Type 1 och Type 2 – behöver organisationer förstå skillnaderna och avgöra vilken skyddsnivå som bäst motsvarar riskerna i den egna arbetsmiljön. Samtidigt ger forskningen om hjärnskador en allt djupare förståelse för hur islag påverkar hjärnan. Särskilt huvudets rotationsrörelser har identifierats som en viktig mekanism bakom hjärnskakning och andra traumatiska hjärnskador. Den här sessionen kopplar samman den senaste utvecklingen inom standarder för huvudskydd med vetenskapliga insikter om hur hjärnan kan skyddas. Lär dig mer om skillnaderna mellan EN 397 Type 1 och Type 2, hur du bedömer vilket skydd din personal behöver och vad som kan göras för att minska både linjära krafter och rotationskrafter som verkar på huvudet vid ett islag.

Att säkerställa att varje medarbetare, entreprenör och besökare förstår anläggningens specifika säkerhetskrav innan de går in på området är fortfarande en stor utmaning för industriföretag. Traditionella klassrumsutbildningar och pappersbaserade introduktionsprocesser tar mycket tid, är svåra att skala upp och är ofta inkonsekventa mellan olika anläggningar, språk och entreprenörsgrupper. I den här sessionen får du se hur organisationer som Fluxys, Ineos och Ysco har förändrat sin säkerhetsintroduktion och sina certifieringsprocesser med hjälp av digital säkerhetsutbildning och certifiering före ankomst. Du får lära dig hur ledande industriföretag minskar den administrativa belastningen, stärker regelefterlevnaden och skapar en säkrare arbetsmiljö redan innan en arbetstagare sätter sin fot på anläggningen. Det här får du med dig: Säkerställ att arbetstagare förstår kritiska säkerhetsinstruktioner på sitt eget språk. Certifiera medarbetare, entreprenörer och tillfälliga besökare före ankomst, även när de inte finns i era HR-system. Förenkla introduktionen av stora volymer extern personal utan komplicerad användaradministration eller e-postbaserade processer. Verifiera genomförd utbildning direkt och behåll en tillförlitlig spårbarhet för regelefterlevnad och omcertifiering. Minska manuell uppföljning samtidigt som säkerhetskunskapen standardiseras mellan anläggningar och entreprenörsnätverk. Utforska praktiska sätt att koppla säkerhetscertifiering till tillträde till anläggningen och processer för besöksregistrering. Ta med dig ett beprövat ramverk för att göra säkerhetsintroduktionen snabbare, mer skalbar och mer tillförlitlig – samtidigt som regelefterlevnaden stärks och de operativa riskerna minskar.

Att välja rätt skyddskläder handlar inte bara om att välja den högsta skyddsnivån. Det börjar med att förstå de specifika riskerna i det arbete som ska utföras: vilka faror finns, hur allvarliga kan konsekvenserna bli och hur sannolikt är det att de inträffar? Den här sessionen går igenom de viktigaste aspekterna vid val av lämpliga skyddskläder, bland annat riskbedömning, relevant lagstiftning, standarder och krav på arbetsplatsen. Vi tittar också på en faktor som ofta underskattas: passform och komfort. Skyddskläder kan bara ge avsett skydd om de faktiskt används korrekt och konsekvent. I denna praktiska session visar Tranemo hur arbetsgivare och medarbetare kan arbeta strukturerat med valet av skyddskläder och hitta rätt balans mellan skydd, regelkrav och behoven hos dem som bär kläderna varje dag.

Under det senaste decenniet har kollaborativa industrirobotar lovat många nya möjligheter för automation genom att göra nära samarbete mellan robot och människa möjligt. Robotarna erbjuder små och flexibla automationslösningar, men trots sitt namn möjliggör de sällan ett verkligt samarbete. För många användningsområden är säkerhet fortfarande ett betydande hinder för bredare användning, och i kölvattnet av generativ AI ser vi nu en ny generation humanoida robotar som är utformade för att ersätta snarare än stödja mänskliga arbetstagare. I sin presentation lyfter Billing fram resultat från sin egen forskning om nära människa–robot-samarbete och utveckling av robotar som anpassar sig till sina mänskliga kollegor. Han argumenterar för en framtid där automation fortfarande lämnar utrymme för mänskligt arbete.

Bortom grundorsaken: lärande från det dagliga arbetet, svaga signaler och händelser med hög skadepotential. Sessionen uppmuntrar organisationer att se bortom den traditionella kedjan incident → utredning → grundorsak → korrigerande åtgärd och i stället utveckla ett starkare organisatoriskt lärande. Fokus ligger på att förstå hur arbetet lyckas varje dag, var svaga signaler uppstår, hur människor anpassar sig till förändrade förutsättningar och vad vi kan lära oss av händelser med hög skadepotential – innan de leder till allvarliga konsekvenser.  ”Fråga inte bara vad som gick fel. Fråga hur arbetet vanligtvis lyckas – och vad vi kan lära oss av det.”

Varför händer det att erfarna människor ser att något inte är rätt eller känns rätt – men ändå inte säger något? Stilla Avvik handlar om det som sker mellan att se och att agera. Om de små genvägarna, de outtalade farhågorna och de avvikelser som gradvis kan bli en accepterad del av vardagen. Med över 20 års operativ erfarenhet tar Ulf Abrahamsson publiken bortom rutiner, regler och procedurer och in i människans beteende. Hur påverkas vi av gruppen, tidspress, tidigare erfarenheter, ledarskap och behovet av att passa in? Genom verkliga berättelser, humor och igenkännbara situationer utmanas publiken att fundera över vad som har blivit ”normalt” på den egna arbetsplatsen, och vad som krävs för att skapa en kultur där människor vågar säga ifrån innan en liten avvikelse blir något betydligt större. För ibland finns den viktigaste säkerhetsinformationen inte i en rapport. Den finns hos någon som såg något – men aldrig sa det.

ISO 45001 är under revidering och en ny utgåva är på väg. Bland de föreslagna förändringarna finns ett tydligare ansvar för högsta ledningen och ett ökat fokus på klimatfrågor. Även frågor som rör ohälsa och arbetsrelaterat välbefinnande får större utrymme. Förändringarna berör även entreprenörer och underentreprenörer samt interna revisioner. Under sessionen går vi igenom de viktigaste förändringarna och vad de kan innebära i praktiken. Vad behöver organisationer känna till, och vad kan vara bra att redan nu börja tänka på i det egna arbetsmiljöarbetet?

I en värld präglad av geopolitisk osäkerhet, en åldrande arbetskraft och allt mer utmanande villkor för både verksamhet och arbetsmarknad är det viktigare än någonsin att vara anpassningsbar och samtidigt erbjuda en säker och attraktiv arbetsplats för dagens och framtidens medarbetare. Säkerhet kan inte hanteras vid sidan av verksamheten – den måste vara fullt integrerad i hur vi arbetar och skapar resultat. Genom att arbeta med HOP får vi en bättre förståelse för det komplexa samspelet mellan människor och system, vilket stärker både organisationen och kulturen inför framtiden.